Vandringensdag 2021

Ja, vi packade varsin ryggsäck med lunch, stormkök och fika. Sen åkte vi ut till Ljusterö. På färjan bestämde vi att vi skulle gå i naturreservatet på norra Lagnö och där hamnade vi.

Vi kunde ana öarna utanför

Vi svävade inte ut från stigarna så mycket utan kikade lite efter svampar på några ställen. Själva vandringen blev inte så lång denna dag men ett längre lunchstopp för att laga mat, som smakade gott ute i det fria,

Vi fortsatte rundan och passerade många fina vyer längs vattnet. Dimman kom och gick intill land och jag konstaterar åter att hösten är den bästa tiden för vandring då alla sinnen får sitt..

Längs bilvägen fanns många små fina tomter att titta på

Dessa molnformationer…🤩

Frökapslar kan se tråkiga ut men med inzoomade ganska fascinerande

Som sagt; Eld och lågor!

Ja, det är det enda man vill göra nu. Elda alltså. Efter en fortbildningsdag med Friluftsfrämjandets lokalavdelning vill alla medverkande ha nya knivar och ut och elda.

Enkelheten i allt vi lärde oss, att få tipsen och stå och skratta för att det är så löjligt enkelt, det är därför vi alla kan tillämpa det. Täljteknik, fjäderstickor, eldbasen, eldstaden, tändstål, reflektor, T-bag, spänta ved, sågteknik, yxtips och spänna upp tarp. Ja, allt sånt faktiskt! Nu ska vi göra ringar på vattnet och sprida vår kunskap till barn och kollegor. Det ska bli roligt och spännande! Men som vi längtar…

Stort tack till Adrian Clarke som vi önskat vi hade mött tidigare.

Tredje dagen, en light-dag

Inga termosar att hämta. Ingen lunchmatsäck att packa. Bara att äta och klä sig efter väder. Vi fick fortfarande tre alternativ på slingor att gå.

Toppturen till våffelstugan i snabbtempo; Hemliga fäbodvallen eller byrundan.

Packning av bussen senast 12 och lunch innan avfärd mot Stockholm. Lunchen serverades ute på verandan och värdfamiljen fixade buffé med potatismos, sallader och olika sorters grillade korvar. Mumsigt värre!

Sedan var det dags att vinka av hela familjen och rulla hemåt med många fina minnen i ryggsäcken.

Vilka vi?

Jag vaknade innan klockan ringde. Smög ner till frukosten utan min rumskompis. Tänkte hon ställt klockan senare, precis som igår.

Tog för mig av frukosten och började äta. Fick efter ett tag dåligt samvete att jag lämnat henne för att kanske försova sig. Bad en kollega som har hennes nummer att ringa och kolla att hon var vaken.

”Är du vaken?” ”Ja, vi brukar ta lite sovmorgon här ibland förstår du” ”Jaha, vilka vi?” ”Jag och Camilla” ”Men Camilla är ju här nere och äter frukost?” ”Jaha, men då springer jag runt och smyger i onödan då. Jag trodde hon låg här i sängen och sov..”

Ja vi fick oss ett gott skratt i alla fall och försovit sig hade hon inte.😁

Resten av dagen var lika trevlig trots regn och snöblandat till och från. Men vi prickade in rasterna bra under uppehållen.

Utekaffe 😍

En god öl till after walken blev det också.

Till kvällen bjöds det god mat och ”på spåret tävling” innan dans.

En bra start

Dagen började en stund före 7.30 då frukosten serverades.Sedan packa lunch och byta om för dagens kläder efter väder. Underställströja och friluftsbyxor fick det bli. Starten var en ganska brant stigning där man fick chans att testa sina valda grupps tempo och sedan vid behov välja om, vilket jag gjorde…… Jag valde den snabbare gruppen som skulle gå en längre sträcka och kände att lungorna inte var helt i topp efter förkylningen som varit. Jag bytte ner en nivå och gick i mellangruppen, vilket passade mig perfekt. Lagom promenadtempo där det fanns chans att fotografera det man ville. Några stopp då och då för att justera klädsel eller dricka, förutom lunch och fikapaus. Vi hade blandat väder och det som märktes mest var blåsten uppe på topparna/höjderna. Det sas att dagen slutade på 18 km men det här jag inte sett bevis på än.Kl 16 startade after walk vid baren med gitarrer och allsång. En snabb bastu innan middagen och bordsplaceringen gick efter landskap. Djur, blomma, växt, fisk hade vi vid vårt bord som summerades som Gotland. Efter middag och efterrätt bjöds vi på en föreläsning/presentation av att vandra i Nepal. Spännande, utmanande, och vackert. Nu är man nöjd för idag och ser fram emot morgondagen.

Mot fjällen..

Nu är det mesta packat och bara det sista som kaffe, vatten och mellanmål saknas. Vid 14.45 går bussen mot Bruksvallarna och några dagars vandring i höstfjäll stundar. Det lovas väldigt blandat väder från prognoserna så alla sorters kläder är med…

Ska bli lite spännande och hoppas det blir lyckat så att jag vågar göra om det med familjen.

När jag tror jag förlorat något…

… men så finns det där så fort jag bestämmer mig.

Jo, jag trodde för ett tag att jag förlorat intresset för vandring och friluftsliv. Att jag var mätt på det. Hur kunde jag tro det? Jag älskar ju att cykla mtb, inte landsväg. Just för att det är i skogen, den gröna lungan..

Efter ett dygn i utkanten av Tyresta nationalpark är jag fast igen, eller, fortfarande. Trots att jag sovit ganska lite så är ändå känslan av att ligga där i tältet och lyssna på alla mer eller mindre okända ljud så fascinerande. Att få vara på ett litet men ändå intrycksfyllt äventyr. Det bästa är att få dela det med någon som betyder mycket. Fick en sammanfattande kommentar när vi packade ihop det sista. ” Det var ju ganska trevligt det här”. Ja, det var det och man vet ju aldrig innan hur det kommer bli.

Hoppas på fler sådana här utflykter och andra äventyr med en ny kompis…

Grundläggande säkerhet o räddningsteknik för paddlingsledare

Det är mycket cykel nu.. Men det är ju mitt nörderi som slår över. Därför var det såå kul att få gå säkerhetsutbildning i en helt annan sport.

Vi hade en förmiddag teori och en eftermiddag praktik. Teorin bestod mest i att diskutera riskbedömning och konsekvensanalys inför en paddlingsaktivitet. Hur många är lämpligt att vara på en tur? Viktiga diskussioner hur som helst.

Praktiken var att välta, tömma och rädda. Något som inte var nytt för mig men kanadensare har jag aldrig övat med. Trots många år som sjöscout. Jag har däremot vält med en helt ofrivilligt för ca 20 år sedan.

Det är sjukt mycket lättare att tömma en kajak än en kanadensare. Dels för att kanadensaren är mycket tyngre och dels för att den rymmer mer vatten. Nåväl, detta borde övas oftare. Paddling är kul men kräver kunskap.

Hur man gör årets andra Pb

Jag har bestämt mig för att periodisera lite marklyft ett tag. För att prova om det går och för att det är så kul helt enkelt.

För en vecka sedan började jag och vågade då prova att lägga på mer än 40kg för första gången. Planen är att försöka lägga på så lite som möjligt för att uthållighetsträna mer, enligt naprapatens rekommendation. Ja, men ibland måste man få prova lite gränser också så jag provade med 50kg och körde så många reps som händerna pallade.

Efter en utflykt med familjen till ett av våra smultronställen med sopplunch och #utekaffe var jag laddad för gymmet igen.

Idag körde jag 5×5 på 50kg och det kändes lätt och knäna har inte protesterat än. Så jag lastade på 60kg och det gick också bra. +10kg till och 3×3 på 70kg gick precis…

Kan inte låta bli att tänka på hundringen som inte sitter så långt bort längre. Men det är händerna som sviker så kanske färre lyft innan ett nytt pb. Men nu ska jag bli säker på de 70 först. Jag har inte bråttom med nåt utan det viktigaste är att kroppen håller. Blir det pb så blir det, bara en bonus!

Ser i alla fall coolt ut med många skivor på stången 😁

Ett par av mina bästa vänner

När kroppen skriker att den vill ut och jag kliver i mina kängor, då händer något.

En speciell känsla infinner sig, pulsen går ner sinnena kopplas på och lyssnandet vänds inåt.

Efter en stund kommer jag på mig själv med att fundera på alla minnen de varit med mig på.

De är faktiskt ett par av mina allra bästa vänner, som aldrig sviker mig, i vått som torrt. Kommer bli svårt att skiljas från den dagen de är dags.

Dagens promenad gick i småmörker. Gatlyktor på långt håll och snön som lyser upp gör ju att det aldrig blir riktigt mörkt. Om jag får välja vill jag helst gå stigar eller helt obanat. Jag tänker vika av gångvägen, som jag blir tvungen att ta en bit, men någon säger mig att jag inte ska ta stigen genom skogen utan följa gångvägen. Helt mot min vilja. Jag hatar det!! Varför ska mina val begränsas av rädsla och förmaningar? Jag är inte rädd för mörkret där, det som skulle skrämma mig är i sådana fall är vildsvin. Lite bitter går jag hemåt på den upplysta vägen. Lite bitter på samhället…