Myser runt i Abisko

Vi startar morgonen med blå himmel, sol och vindstilla. Luften är fortfarande småkylig men solen värmer skönt. Frukosten får bli pannkakor eftersom vi behöver göra oss av med lite vikt. Vi har sovit okej men är alla småsega efter att ha väntat in midnattsolen.

Efter att få ihop tetris’et, dvs packningen inklusive tältet, så checkar vi ut från STF Abisko genom att äta lunch. Vi pratar lite med personalen på stationen och är överens om att är man tidig hit på sommaren, hinner man före myggen. Allt är noga planerat. Sedan tar vi en promenad ner till stranden för ett ev dopp. Väl där vadar vi ut och letar bra ”mack-stenar” att kasta macka med. Vi är först badsugna men har inga badkläder och vi är inte ensamma på stranden. Det börjar blåsa upp till gäss ute på Torneträsk och vinden kyler oss så vi promenerar mot kanjonen.

När vi kommer dit hittar vi en plats där vattnet står näst intill stilla och sonen blir plötsligt badsugen igen. Efter några dopp får vi snart lite bråttom tillbaka.

Jag spanar förgäves efter lemlarna, som hörs men är snabba undan våra ögon. Jag är ändå glad att barnen fått se var sin under dagarna här.

Det är dags att vandra mot tågstationen och det är med dubbla känslor vi säger hejdå till Abisko. Men jag är ganska säker på att vi kommer komma tillbaka hit, förr eller senare. Abisko har verkligen bjudit på sin bästa sida. Även om tåget var lite försenat är det förlåtet. ”Sveriges mest försenade tåg” kommer att ge oss sin vaggning till sömns och vi längtar..

Nu anländer vi till Boden och tackar Abisko för alla minnen du gett oss!

Annonser

Linbana och en promenad

En dag då benen påminde sig lite om gårdagens tur tog vi oss en frukost på stationen och gick till linbanan upp på Njulla, Abiskos närmaste topp. Enligt barnen var det då såå kul att de ville åka ner också. Själv tyckte jag det var en otroligt vacker tur och ångrar den inte men med min svindel tog jag stigen ner och njöt av utsikten.

Sedan tog vi en promenad till godisfabriken i Abisko östra ca 2 km bort. Vi avslutade dagen och sista kvällen med en kvällspromenad till stranden och att kolla midnattsol och njuta av kvällen.

Dagstur till Trollsjön

Väckarklockan ringer faktiskt 6.30, trots semester. Väcker barnen vid 7.00 och vi har bestämt att sticka iväg utan frukost i magen. Vi har den med oss i ryggsäcken.

Bussen går ca 8.00 från Abisko turiststation och tar ca 30 min. Himlen är blå och solen värmer ordentligt. Termometern säger 11 grader men i solen är det varmt.

Bussresan visar sig vara en resa i sig! Vi åker norrut mot Låktatjåkka längs Torneträsk, som ligger spegelblank. Jag tänker att en resa till Riksgränsen eller Narvik kan vara en helt egen utflykt en annan gång.

Vi blir avsläppta på en parkeringsficka vid Låktatjåkka, en ganska intetsägande plats i sig.

Busschauffören berättar att hon hämtar upp oss vid någon parkeringsficka längs vägen. Bara vi syns. Vi följer en liten skylt in i björkskogen på andra sidan vägen och efter någon km korsar vi järnvägen där tågen passerar ganska ofta. Åtminstone gruvtågen, eller evighetstågen, som barnen kallat dem då vi räknat till 75 vagnar på LKAB-tågen.

Vägen upp till Gearggevággi (stendalen) är lite längre och brantare än jag tänkt. Vi stannar ganska så snart vi nått förbi trädgränsen och äter vår frukost. En härlig utsikt till det. Det är en ganska tuff men lättgången stig som leder över flera små krön så vi blir snuvade på att klarat bestigningen gång på gång. Vi hälsar på Gearggegubben, som visar sig i bergsprofilen, bugar som man bör om man vill ha tur med vädret enligt sägen, och vandrar vidare in i Stendalen.

Barnen beskriver dalen som att den ser ut som olika filmer och jag kan bara hålla med. Den ser tämligen onaturlig ut, fast det är just vad den är. Stora stenblock som följt med ner från bergsväggarna med inlandsisen en gång i tiden. Vissa block ser ut som de kraschat uppifrån rakt ner i dalen.

De sista två km känns lätta men barnen börjar bli trötta och otåliga. Vi blir stoppade av en mamma som gått ikapp oss och frågar efter skavsårsplåster. Det fixar vi och ett stackars barn blir räddat från skavsårsdöden 😉, det värsta som finns när det är långt till målet.

Väl framme får vi lön för mödan. Trollsjön ligger spegelblank och först ser jag den inte för att den smälter in i bergen med sin vattenspegel.

Vi pausar och lagar lunch och fotograferar. Vi badar inte då en liten bris passerar och kyler ner oss medan vi äter. Det får bli nästa gång.

Vägen tillbaka går lätt och vi har gott om tid. Vi stannar och fikar, dricker och äter mellanmål. Det sista innan vi ger oss ner i björkskogen igen. Vi är i God tid till bussen och får vänta en dryg timme vid vägkanten. Lite trötta och väldigt nöjda efter denna långa dag efter lite för lite sömn sitter vi äntligen på bussen tillbaka mot Abisko. Utsikten är fantastiskt fin men det är inte längre så magisk som i morse, då det nu blåser ute på vattnet och himlen färgats grå av molnen.

En förtrollad dag till Stendalen och Trollsjön!

Denna tur var markerad som ”medelsvår/svår” på fjällstationen. Jag blev förvånad då jag läst så många inlägg om barnfamiljer som lätt gått turen. Detta stämmer om man har vana eller väldigt rörelsebenägna barn. Är barnen inte så vana skulle jag säga att turen är ganska krävande. 5 km känns som det dubbla då det går en del uppför. Kanske vandringssällskap i form av kompisar hade skapat en annan inställning och avledning? Det fanns ju barn som joggade förbi oss och fram till sjön…

Men jag vill verkligen rekommendera denna tur. Speciellt en dag då himlen är blå och vinden svalkar lätt. God tur!

Nattåg mot Narvik

Efter mycket packande, ännu mer packande och ännu en ompackning var det äntligen dags. Vi fick skjuts till pendeltåget som skulle ta oss till Sthlms central/Sthlm city. En vuxen och två barn(Ryggsäckarna väger hur mycket som helst men vi ska inte bära dem så långa sträckor) När väl tältet är rest kommer det bli ompackning.

När vi säger godnatt i sovkupén är klockan strax efter 21 och vi ligger till kojs och tittar ut på vyerna som får förbi. Ibland stannar vi vid någon station. Samtidigt lyssnar vi på varsin ljudbok och funderar över hur resan kommer att bli.

Att längta

Längtar så grymt mycket nu. Varje dag googlar jag, skriver något på pack- eller inköpslistan, frågar om råd eller bara drömmer mig bort. Att äntligen få åka till platsen som länge stått på min bucketlist är så häftigt.

Att planera och förbereda och planera resan är ju halva grejen. Nu står ju hela äventyret framför en och i huvudet förbereder jag mig på alla väder. Samtidigt som jag planerar för hur vi ska orka bära med oss packningen. Kanske är den bästa tiden på resan innan den ens blivit av. Den är ännu helt oförstörd och kan bli hur som helst och ingen vet facit.

Jag försöker sänka förväntningar och ambitioner så mycket jag kan.

Första gången för…

Gympass ute! Just det, utegym, Ett inspirationspass som gick bra, ända till repen…

…där tog jag slut! Jag gillar att ta i och kötta på men det där med kondition är inte min starkaste gren just nu. Jag blev helt slut och yr i skallen. Så till den grad att jag knappt kunde slutföra passet över huvud taget. Så irriterande! Höften blev faktiskt också ganska irriterad.🤔

Något roligare är att jag klarade att bänka ettor på 45kg ganska lätt härom dagen. 5×5 på 42,5kg fick jag kämpa lite med men det kändes helt okej. (kan hända att det blev 6×5)Nytt PB i armisar också, efter detta bänkande! 3×8=24😱 Jag? 24! Riktiga armisar på tå!! Hur gick det till??? Jag känner mig sjukt impad av mig själv. För 16 v sedan orkade jag inte lyfta stången ens.